Lista på digitala resurser för att lära sig om planeter och solystemet.

I det här blogginlägget listar vi några digitala resurser för att lära sig om planeter och solsystemet. De flesta av dessa är på engelska men med stöd från förälder eller lärare så kan även de mindre barnen ha roligt med dessa resurser.

Fördelar med att använda digitala lärresurser

Det finns förstås många fördelar med att använda de digitala resurserna som finns tillgängliga. Några av dessa fördelar är

  1. Interaktivitet – En digital resurs kan interagera med barnet på ett helt annat sätt än vad en bok kan.
  2. Anpassningsbarhet – Om det digitala verktyget är bra gjort så kan det anpassa sig på ett bra sätt för vad barnet tycker är spännande. En nackdel med detta i ett lärande perspektiv att det också kan får barnet att lära sig mycket om en sak och kanske missa vissa andra (viktiga) saker.
  3. Variation – En av de viktigaste aspekterna på digitalt lärande är möjligheten till variation. Både i vilket verktyg som används samt som variation till det klassiska lärandet med bok, papper och penna.
  4. Tillgänglighet – Digitala verktyg är alltid tillgängliga vilket kan göra att barnet även lär sig utanför skolans väggar.

Bra resurser för digitalt lärande om rymden, planeter och solsystemet

  1. Rymdstyrelsens hemsida med utbildning: Svensk hemsida med utbildningsmaterial för skolor och barn.
  2. Nasa kids club: NASA erbjuder en särskild sektion på sin webbplats kallad “NASA Kids’ Club,” som är speciellt utformad för att engagera och lära barn om rymden och solsystemet. Där hittar du interaktiva spel, pussel, fakta och bilder relaterade till rymdutforskning. På engelska så här kan barnet behöva viss hjälp.
  3. Rymdbibliotek på Youtube: Här samlas väldigt snygga filmer på rymden. Kolla exempelvis in den här solförmörkelsen.
  4. Google earth: Superspännande att kunna se hela jorden och navigera sig runt vårt jordklot.
  5. National geographics kids: Spel, pussel och filmer både om rymden och om djur på vår planet.

Några praktiska tips för att göra lärandet effektivt

Självklart finns det fallgropar när man utnyttjar digitala lärresurser. Några praktiska tips för att undvika dessa kan vara följande saker.

  • Delta tillsammans med barnet: Det kan vara svårt att hinna att sitta tillsammans med barnet. Men om du har möjlighet så kan det både vara roligt och givande och man kan tillsammans diskutera det man lär sig.
  • Gränser: Det är också viktigt att sätta tydliga gränser för när det digitala skall avslutas och barnet skall variera med andra aktiviteter.
  • Lägg tid på att hitta rätt lärresurs: Tyvärr finns det många digitala lärresurser som inte gynnar barnets lärande. Så om du har möjlighet så kan det vara en god idé att undersöka vilka appar, spel eller hemsidor som är bra.

Här var några av våra tips på hur man kan lära sig på ett spännande sätt om planeter, rymden och solsystemet. Hoppas att några av dessa hjälper just dig!

Bra resurser i klassrummet inför Julen

När jullovet närmar sig i klassrummet så är det många barn i Sverige som ser fram emot julledighet, klappar och att få vara med sin familj. Så hur man man som lärare använda sig av detta i sitt klassrum för att skapa förutsättning för lärande?

Här listar jag några resurser som du som lärare kan använda för att fördjupa detta intresse och använda för språkutveckling, skrivande, matematik och tom naturkunskap.

Julquiz för barn

Många barn gillar att göra quiz, här hittar du ett som känns enkelt att köra även för lite yngre åldrar.

Julkalender, lekar och pyssel

I det här inlägget tipsar en lärare i årskurs 1 om många bra aktiviteter som man kan göra i klassrummet runt julen. Många bra tips där framförallt tipset att barnen kan följa youtube filmer för att göra pysslet känna intressant för mig.

Fakta om jultraditioner

Om man jobbar med julens traditioner så kan den här sidan vara intressant att tipsa eleverna om. Bra att man där tar upp både traditionerna i Sverige men även i andra länder vilket kan vara intressant att lyfta som diskussion i klassrummet.

Man kan exempelvis låta alla elever få berätta om just sitt sätt att fira jul. Det kan bli väldigt intressant särskilt om barnen kommer från många olika kulturer, kanske tom från kulturer där man inte firar jul alls.

Adventskalender

Jag hittade även den här adventskalendern som författaren kallar för En berättande jul som skall utmana elevernas skrivande. Den kostade inget vilket är ett plus! Kolla igenom detta material om det känns intressant! Det är alltid viktigt att utmana barnen att våga skriva ofta, dessutom att våga skriva om många olika typer av ämnen.

Nu hoppas jag att den här listan gav några tips om vad man kan hitta resurser och få idéer när man jobbar med julen i klassrummet.

Hundrarutan – Ladda ner pdf eller word fil

Hundrarutan kan vara ett stöd och ett bra sätt att lära sig mer om taluppfattning, huvudräkning och att se mönster. Här kan du ladda ner hundrarutan i olika storlekar som pdf eller wordfil eller kopiera den direkt som bild här på hemsidan.

Hundrarutan som Bild, pdf och word

Ladda ned som pdf

Ladda ned som wordfil

Här finns den som jpeg bild eller kopiera .png bilden nedan.

Ett sätt för elever att använda sig av hundrarutan är att ha den framför sig när man tränar på addition, subtraktion, multiplikation eller division. Särskilt användbart kan det vara för att träna på dessa räkneoperationer i kombination med uppställning.

Om du letar efter övningar till just hundrarutan och inte bara skriva ut den så har ncm en del sådana här.

Att dokumentera elevers lärande

Jag och en annan lärare började diskutera olika strategier för att dokumentera elevers lärande. Bägge har förstås vuxit upp med att provet är det som är det viktiga men det finns förstås andra sätt att fånga upp elevers kunskaper. Det går att bredda tanken kring dokumentation om lärande till mer än att bara handla om prov.

Så här kommer en lista med lite inspiration hur man även kan fånga upp elevers lärande även i flykten. 🙂 Vi delade upp listan i tre kategorier.

1. Händelser

Exempel på händelser kan vara elevers arbeten som texter, praktiska moment, prov, presentationer, inlämningsarbeten, poddar eller bloggar.

Det är viktigt att variera de olika händelserna då skolverket vill att man skall ha ett brett och varierat bedömningsunderlag. Dessutom passar olika varianter olika bra för olika elever. Eleverna behöver få fler vägar att kunna visa sin kunskaper.

En utav oss jobbade t ex med att fånga upp varje lektionsarbete i https://eddler.se (matematik) och kunde på det viset fånga upp elevernas arbete genom att utnyttja digitala läromedel.

2. Iakttagelser

Iakttagelser kan väl sammanfattas att man dokumenterar elevens kunskap och arbete och delger det till eleven. På det viset sammanfattar man det både för sig själv som lärare och ger eleven hjälp att förstå var de befinner sig.

Det kan exempelvis göras genom att skriva omdömen till elevers arbeten eller notera processen i kalkylark eller worddokument.

Här är det viktigt att redan från början av ett läsår ha ett strukturerat sätt att samla denna information. Datorn hjälper oss förstås med detta och det är kanon att jobba i kalkylark eller worddokument.

3. Analys

Självklart måste vi som lärare utgå från ämnesplaner eller kursplaner när bedömningen skall göras. Så ett tredje steg i den här trestegsraketen är att analysera. Det som analyseras är då förhållandet mellan händelser/iakttagelser och kunskapskraven för de olika betygen (om det används). Här är det skönt att redan från början ha en tydlig struktur hur denna analys skall göras. Ju bättre struktur från början desto enklare blir det när väl terminen börjar närma sig sitt slut.

Det lågaffektiva bemötandet

I media diskuteras lite så och då det lågaffektiva bemötandet. Men vad är det och hur kan en lärare använda sig av det?

Vad är lågaffektivt bemötande?

Från början utvecklades den här metoden för att möta barn med autism och intellektuella funktionsnedsättningar. Grunden är att istället för att trappa upp konflikter (tänk sätta hårt mot hårt) så möter man personens känslor för att skapa en lugn miljö.

Problemet är inte personen som skapar oro utan omgivningen som reagerar på oron. Istället söks verktyg för att hantera, utvärdera och förändra så att konflikten inte trappas upp.

Kritik mot metoden finns självklart också. De som förespråkar metoden menar att den dämpar oro och kanske tom våld. Kritiken från lärare kan vara att den underminerar lärarens kontroll, auktoritet och handlingsutrymme.

Vilken nytta kan en lärare ha av detta?

Så frågan är vad man som lärare skall tro om detta? Är det en mirakelmetod eller bara en banal och förenklad idé att hetsiga situationer skall kunna mötas med en mjukare framtoning?

Sanningen kanske kan ligga någonstans mittemellan i den där gråzonen av mjukt och hårt som många lärare dagligen balanserar mellan.

Elever som exempelvis ligger i autismspektrat men som inte har ett våldsamt fysiskt beteende kan kanske bli hjälpta av att bli bemötta lugnande istället för upptrissande.

Däremot bör det alltid finnas en gräns för när det hetsiga och fysiskt våldsamma kan mötas med lågaffektivitet.

Det kan nog vara så att vi lärare kan på sin höjd inspireras av metoden och möjligtvis tillämpa den i vissa situationer. Men lärare är inte psykologer och varken lärare eller rektorer kan på egen hand avgöra om denna metod är rätt eller fel. Där kommer det alltid behövas legitimitet och stöd från de centrala organisationerna i skolan.

Mobilförbud i skolan – En lista på fördelar och nackdelar

Vi har följt debatten kring mobiler i skolan. Är de ett problem för inlärning eller spelar det ingen roll? Eller kan det rent av faktiskt vara positivt? Vi lär oss mer om detta genom att lista vilka för- och nackdelar som forskarna har hittat.

Nackdelar med mobilen i skolan

En studie visade att det fanns försiktigt positiva effekter av mobilförbud i skolan. Det var en brittisk studie som visade att mobilförbud skulle kunna vara en kostnadseffektiv metod för att höja skolresultat. Studien har sedan använts av svenska läkare som hänvisning till motiveringen att mobilen inte hör hemma i skolan. Svenska forskare har sedan rekonstruerat denna studie med annat resultat. Mer om detta under nackdelar.

Ett lite förvånande resultat var en undersökning som utfördes av Novus där eleverna faktiskt var positiva till mobilförbud själva. Hela 6 av 10 elever tyckte att mobilförbud var bra. Studier har ju visat att även en mobil i fickan stör koncentrationen och påverkar arbetsron. Eleverna slipper detta och kan då potentiellt ha lättare att koncentrera sig på sin egen kunskapsutveckling.

I samma undersökning som i stycket ovan så uttrycker även elever och lärare att mobbingen och utsattheten minskar. Framförallt den digitala utsattheten och rädslan för att bli fotograferad i känsliga situationer. Sådana sociala problem påverkar barnets möjlighet att lära sig i mycket stor utsträckning.

Fördelar med mobilen i skolan

Den brittiska studien som nämns ovan har dock fått mothugg från svenskt håll. Man menar i den svenska studien att det är viktigt att ta hänsyn till att det ser olika ut i olika kontexter. Det som gäller i England måste inte gälla i Sverige. I denna undersökning hittar man i princip ingen skillnad alls mellan skolor som har förbud för mobiler och de som inte har det. Man menar att elever som har mobilen i den svenska skolan framförallt använder den i mellanrum mellan uppgifter och lektioner och att den därmed inte stör elevens inlärning.

I den svenska skolan har man under de senaste åren uppmuntrat att eleverna skall lära sig de digitala verktygen. Om mobilen används på rätt sätt så finns det ju en uppsjö av appar, hemsidor och verktyg som kan, rätt använt, hjälpa eleverna att lära sig. Om skolan/läraren/eleven bestämmer sig för att utnyttja detta på rätt vis öppnar sig också möjligheter till bra inlärning.

Mobil eller inte?

Så kan man dra några slutsatser utifrån detta lilla axplock av åsikter, forskningsrapporter och undersökningar? Antagligen inte. Frågan är laddad och svaret kan säkerligen variera beroende på kontext.

Förhoppningsvis ger ändå dessa tankar en bra grund för dig som vill diskutera ämnet bland kollegor eller föräldrar.

Lista på 4 pedagogiska lärarbloggar

Finns det idag intressanta lärarbloggar? Den frågan ställde jag mig häromdagen och bestämde mig för att leta upp sådana. Jag tänkte först att bloggen som form var lite utdaterad i dessa tider med sociala medier som twitter, facebook och youtube. Så det var intressant att börja leta efter oberoende bloggar med intressant inlägg.

Det här mynnade ut i en lista på bloggar som kan vara intressant att hålla koll på.

Listan

IKTpedagogerna

IKTpedagogerna håller en bra nivå med många spännande artiklar men också användbara tips på hur IT kan användas och underlätta i undervisning och vardag.

Körlings ord

Körlings ord är en blogg som funnits väldigt länge. Den innehåller betraktelser om att vara lärare och lärarens roll och svårigheter. Ofta igenkänningsfaktor på inläggen där.

Mathblog.com

Jag är själv undervisar i matematik och har ofta navigerat till mathblog.com för att hitta inspiration. Ibland kan det vara väldig hög nivå på svårigheten på innehållet men också många lättillgängliga och intressant artiklar. Rekommenderas om du är mattelärare.

Kullerbyttan

En blogg om arbete i förskolan, dvs för de allra yngsta barnen i skolvärlden. Många intressanta och reflekterande tankar som även kan passa för andra lärare. Gå till pedagogiska kullerbyttan.

Ett litet extratips kan vara att även kika på Pedagog Stockholm där det finns flera olika bloggar att kika igenom flödet på. Ibland kan jag hitta en del intressant och inspirerande där också.

Om du själv har en blogg eller har tips om bloggar så kan du alltid skicka över det tipset till mig.

Stökigt i klassen? – lista på tips

Att arbetsro spelar stor roll för möjligheten att eleverna lära sig så bra som möjligt är självklart. Men stora klasser, energiska elever, oroliga elever, elever med särskilda behov och tusen andra faktorer gör att det ibland kan vara svårt att uppnå.

Så hur gör man då som lärare när man har hamnat i en situation där det är stökigt i klassen? Nedan listar jag ett antal olika faktorer som kan hjälpa till att få ordning och lugn. Det är ingen vetenskaplig lista utan mer en lista grundad på erfarenheter och tips från kollegor och andra artiklar. Så ta den som sådan och tänk att den kan ge dig inspiration att skapa arbetsro för dig och dina elever.

Tydligt lektionsmål och rutiner

Jag brukar ofta tänka att eleverna som sitter i ett klassrum kommer från tre andra ämnen, har fullt med hormoner i kroppen, funderar på diverse olika relationer och har allmänt fullt i huvudet. Det är inte lätt att vara fokuserad hela tiden då.

Att som lärare då ha ett tydligt lektionsmål som också kommuniceras till eleverna är därför viktigt. Se verkligen till att de vet vad de skall lära sig under lektionen och vilken metod ni kommer att använda. Det hjälper eleverna att fokusera om och fokusera på rätt sak.

Skapa lugn i början av lektionen

Rutiner i början på en lektion är mycket viktigt. Eleverna kan ha stressat till lektionen, suttit med mobilen eller diskuterat något med sina kompisar. Med stökiga klasser och elever kan det därför vara extra viktigt att skapa en rutin där alla får tid att lugna ner sig i början av lektionen. T ex under närvarokontrollen.

Ordningsregler – Tänk igenom vilka konsekvenser du kan utföra och förankra dem med eleverna

Ordningsregler finns det oftast på skolan och dessa kan du diskutera igenom tillsammans med dina elever. Hur kan ni tillsammans hjälpas åt att hålla dessa regler. Förankra det med eleverna och håll dessa regler. Om du visar att det är viktigt så kommer många av dina elever också tycka att det är viktigt.

Skapa goda relationer med dina elever

Ofta kan den det vara svårt att nå fram till de stökigaste eleverna. Ändå är det viktigt att skapa goda relationer med just de eleverna. Under lektionen kan det vara så att just dessa elever är svåra att nå fram till då det är kompisar som skall tycka att man är tuff eller att de agerar ut för att de tycker att det är svårt att lära sig.

Då kan det vara bra att utnyttja tiden innan, mellan eller efter lektionerna för att möta just de eleverna. Då kanske garden är sänkt och det är lättare att etablera en bra relation. När väl en bra relation är upprättad så kommer det att bli enklare att möta eleven i klassrummet.

Ta i med hårdhandskar hjälper sällan i längden

Slutligen några ord om att vara “hård” och “dominant”. Forskningen visar att detta sällan hjälper i längden. Kanske kan det i vissa sammanhang fungera kortsiktigt men i längden är det relationer, möten, samtal och kommunikation där man möts som gäller. Det finns alltså all anledning att som lärare stanna upp och reflektera kring hur du skapar en sådan miljö tillsammans med eleverna.

Källa: https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/forskaren-sa-kan-du-hantera-stokiga-elever

Var kan man läsa tekniskt basår?

I den här listan har jag samlat olika utbildningsplatser där du kan läsa tekniskt basår. Listan är under uppbyggnad och kommer att fyllas på allt eftersom. Många utbildningar går också att läsas på distans så att du inte behöver bo på orten som du läser.

Jag har delat upp utbildningarna i de geografiska områdena södra Sverige (Götaland), mellersta Sverige (Svealand) och Norra Sverige (Norrland). Detta för att du lättare skall kunna hitta fram till den ort som är närmast dig.

Notera även att listan bara behandlar det tekniska basåret och inte det naturvetenskapliga basåret.

Södra Sverige

Högskolan i Borås

Chalmers

Högskolan i Jönköping

LTH, Helsingborg

Högskolan i Väst

Linnéuniversitetet Växjö

Malmö Universitet

Lunds universitet

Högskolan i Skövde

Linköpings universitet

Mellersta Sverige

Uppsala Universitet

Örebro Universitet

Karlstads universitet

Mälardalens högskola

KTH

Norra Sverige

Högskolan i Gävle

Luleå tekniska universitet

Umeå universitet

Mittuniversitetet

Hoppas att du nu blir hjälpt av listan och hittar fram till en utbildning nära dig. Att läsa ett basår är mycket bra för dig som vill komma in på en teknisk utbildning på universitet eller högskola. Att du dessutom får garantiplats skadar ju inte heller!

Om du vet om en utbildning som vi har missat här så hör gärna av dig!

Exit tickets – Vad är det och hur kan man använda det?

Metoden att ge en exit ticket har dykt upp i samband med att man diskuterat formativ bedömning. Så jag ville dyka ner i vad det innebär och hur man kan göra en exitticket tillsammans med sina elever.

Vad är en exit ticket?

Exit tickets används som en del i det som kallas formativ bedömning. Kortfattat kan formativ bedömning beskrivas som ett sätt att bedöma eleven kontinuerligt och att göra eleven delaktig i sitt lärande. Bedömningsformen kan jämföras med summativ bedömning där man på slutet av året samlar ihop allt arbete och bedömer eleven.

Namnet exit ticket kommer förstås från att det är något som eleven gör på vägen ut ur klassrummet. En sista aktivitet för att synliggöra vad eleven har lärt sig. Både för sin egen skull samt för att läraren skall veta att den har nått fram med det som eleven skulle lära sig. I sin enklaste form kan eleverna på ett papper skriva ner svaret på exempelvis någon av följande frågor:

Vad har jag lärt mig idag?
Vad behöver jag hjälp med?
Vad var spännande idag?
Vad vill jag utveckla?

En lärare kan samla in lapparna och få en snabb översikt över hur klassens inhämtande av kunskap har gått. Det hjälper mig som lärare att utvärdera lektionen och planera innehållet för nästa lektion.

Metoden har flera fördelar ur mitt perspektiv

  • Eleven synliggör sitt lärande för sig själv och för läraren.
  • Eleven aktiveras mer under lektionen då den vet att man måste svara på en fråga i slutet av lektionen.

Självklart går det att se nackdelar med metoden också. Ur mitt perspektiv är det framförallt tidsåtgång som är den negativa aspekten med metoden. Det tar tid att läsa igenom och kategorisera alla lappar. Om läraren dessutom skall ge feedback på exit ticksen så tar även det tid. Däremot kan sådan typ av feedback vara en mycket stark inlärningsfaktor om läraren har tid och kraft att genomföra det.

Kan man förenkla användningen av exit tickets?

När jag själv har funderat igenom användningen av denna metod så inser jag att det kommer vara viktigt att ha en effektiv metod för att kunna kontinuerligt genomföra den. Exempelvis skulle en digitalisering av metoden kunna vara det som effektiviserar den tillräckligt för kontinuerligt genomförande.

Ett gratis alternativ som kan fungera mycket bra är Google formulär där man snabbt kan få in och kategorisera elevernas svar. Det är också enkelt att digitalt skriva och skicka feedback till eleverna på detta vis.

Det finns även betalalternativ man kan använda sig av, te x padlet, som man kan prova gratis. Är inte riktigt säker på hur länge gratisperioden är, det ser ut som det just nu kostar 12 $ per månad sedan. Jag har själv inte provat det så vågar inte svara på hur det är.

Lista på frågor att ställa som exit ticket

Som lite inspiration till dig som läser det här så listar jag här nedan ett gäng frågor som man kan ställa till eleverna.

  • Vad har du lärt dig idag?
  • Nämn tre saker som du har lärt dig idag.
  • Vad var det viktigaste under lektionen idag?
  • Vad skall du fokusera mer på nästa lektion?
  • Vad var lätt och svårt idag?
  • Vad vill du lära dig mer om?
  • Vad behöver du göra för att lära dig mer under nästa lektion?
  • Saknade du någon förklaring under lektionen?
  • Vad skulle du önska av mig som lärare tills nästa lektion?
  • Vad behöver jag som lärare veta om ditt lärande just nu?
  • Vad vill du utveckla under den närmaste veckan?
  • Vad behöver du hjälp med?

Det finns förstås oändliga antal möjligheter att ställa andra och bättre frågor än så här. Listan här ovan är framförallt för att ge dig lite inspiration. 🙂